Mines

Hade en supermysig dag med mamma på hennes jobb igår, förberedde för en ny grej hon ska börja göra. Detta innebar fem timmars bilkörning tillsammans och vi brukar inte hålla sams så bra, det är något med bilkörning och oss... Men det var supermysigt och vi kom bra överrens.

Var och tittade på båtar idag, åhh vad jag vill ut på sjön igen...! Adrenalinet pumpar, hjärnan går på högvarv, det kliar i fingrarna och jag vill, jag vill, jag vill!! Jag vill jobba på en riktigt stor båt som går över halva hela världen där det går två veckor utan land i sikte... Helst en segelbåt... Ahh...
Analys: Vad är det jag flyr ifrån? Kanske jag flyr till något? Som de skriver i början av sällskapsresan: svenskar reser aldrig till ett ställe, de reser bara från.



Hade sedan en mysig kväll med spel och fika på balkongen med familjen. Hamnade i en diskussion om våran far, som vi alla har liten kontakt med utom min ena syster som bor granne med honom. Hon informerade oss om att han efter en nyligen gjord hälsoundersökning fått göra flera återbesök och prover, vad som var fel sa han inte. Han behöver vara fullt frisk och ha ett speciellt intyg om det för att få jobba, men han är inte frisk nog att få det. Han har pga rökning haft lungemfysem och någon av dem sa kool, men jag vet bara om emfysemen. SLUTA RÖK GOTT FOLK!
Tanken slog mej att mina syskonbarn, de små liven, har iaf en bild av sin morfar, kanske även minnen. Den gången jag skaffar barn kommer jag kunna berätta följande om deras morfar: han lämnade mej när jag var 14 år, jag svarade inte i telefon efter klockan fem för då kanske han var full och... han sa aldrig så mycket.
Optimistiskt eller pessimistiskt (lär mej aldrig skillnaden av dess två då jag varken är den ena eller den andra, utan tror på kraften av den goda tanken), jag sa till mamma att jag får hoppas på att de har en bra farmor och farfar...