Patetiskt av 60-åriga gamla gubbar...
http://www.aftonbladet.se/nojesliv/musik/article2943633.ab
Asså, visst så hänger musiken från 60- och 70-talet med, Rolling Stones, Black Sabbath och Alice Cooper. Musiken spelas på radio, alla har hört någon gång och du kan lätt få tag på tröjor med bandets logga på. Men jag känner bara: helt seriöst, come on...
Jag har ju börjat planera min 20-årsfest och musiktemat ska bli något i stil med "skråla med så högt du kan" och "väck hela området" vilket innebär gamla schlagers, ny popmusik och Gyllene Tider. Inte fan vill jag ha hårdrock, musiken är enformig och gör ingen nytta...
Idag kan ju vem som helst göra musik; provsjunga för Idol eller bli lägga upp sig själv på Myspace eller youtube. Det är som Cooper säger "Men jag tror inte att särskilt många av dagens artister kommer att spelas i framtiden", jag håller med. Men samtidigt ser det annorlunda ut i dagens samhälle, halva nöjet är ju idag att hitta en okänd artist, inse att de är bra och sprida dem vidare. Jag vill vara först att hitta en "okändis"!
För fyra-fem år sedan var jag på en ungdomsgård i Ånge och kollade på en band som kallade sej Takida. De repade hemma i någons garage och hade spelat in några demos. Idag ligger de på topplistor med Curly Sue, är med på samlingsskivor och det går bra för dem. Detta tycker jag är superkul och ger mej själv och andra en klapp på axeln då vi gjort vad jag kunnat för dem.
Till skillnad från Rolling Stones, Black Sabbath och Alice Cooper. De sjungs på singstar, kareokebarer och det mest patetiska av de alla är Aerosmith och Guitar Hero. Det kanske är den dröm för killarna hemma i garaget, men helt seriöst så känns det som ett krystat försök att få ännu ett 15 minutes of fame för ett band med 60-åriga gubbar. De kan väl inte rå för singstar och kareoke, men att bli front för Guitar Hero är ju nästan pinsamt...
Men gubbar, tvätta av er sminket, gå i pension och inse att vi lever på 2000-talet och eran tid är sedan länge förbi.
Smaken är ju trotts allt som baken...
Skavfötters?
Min systerdotter har ju bott i kryp in:et sedan fredag, pga platsbrist får hon och jag sova skavfötters. Idén med skavfötters är ju att fötterna ska skava på mitten av sängen, men eftersom vi båda är lika långa är "skavfötters" nästan näsfötters vilket är ett lustigt fenomen. Speciellt då hon ofta drömmer och rör sej mycket i sömnen... Har fått en liten smäll över näsan.
Var vakna alldeles för länge. Forskare har bevisat att det är lika farligt att köra rattfull som att köra trött, vi bevisade denna sak igår. Om man ine sovit på 24 timmar har man motsvarande ungefär 0.5 promille i blodet (enligt en artikel jag läste på yllekillens kontor, tror den var från aftonbladet). Vi konstaterade att det var väldigt roligt att svara "i kylskåpet" på allt.
Vad är hemligheten bakom Bermudatriangeln? Svar: Den finns i kylskåpet...
Vi var väldigt trötta...
För tre veckor sen sökte jag jobb som snickarlärling. Han hörde aldrig av sig efter anställningsintervjun, idag ringde han upp mej. Pratade inte meddelande på telesvararen och ville komma i kontakt med mej. Men jag ska ju provjobba tidningskörandet i morgon bitti? Fast han höll ju på att ro iland ett bygge som jag skulle tycka var jättekul att vara med på... Hrm...
En lördag att minnas
I går shoppade jag, köpte ett par jättesöta pumps för 50 kr. Ungefär vad jag har råd med :) Sen blev det concealer, läppstift och lite smycken, var tvungen att matcha min klänning jag skulle ha på kvällen.
Yllekillen fyllde år förra veckan, hade lite födelsedagsfirande med vänner. Mest sina killkompisar och deras flickvänner, kände mej lite som tredje hjulet men samtidigt så var alla väldigt snälla. De tog emot mej som om jag var hans flickvän, vilket jag inte tror jag är riktigt än.
Gick ut sedan med två systrar och deras kompisar, dansband på småstadens enda nattklubb. Var den enda i vårat sällskap på 12 som var under 20 och den enda vakterna inte kollade leg på! Ganska skönt. Men det är inte långt kvar nu, 164 dagar. Åhh så skönt, kommer bli världens fest med sagobals-tema!
På vägen hem diskuterade jag livet med min systers barndomskompis, att jag aldrig haft något seriöst förhållande. Vi pratade om yllekillen då han var med nästan hela kvällen. Hon sa att jag ska ha kul och liksom leva livet, medan jag känner att jag vill ha något som är tryggt, stabilt och liksom, landa lite. Jag tror att han är det för mej nu, om inte så kan inget negativt komma av att vara tillsammans med yllekillen :)
Dags att åka och lämna syrrans
Jag ska bli sjöman
Träffade inte yllekillen, han var alldeles för trött efter att jobbat hela dagen. Han erbjöd middag dock, men jag hade inte tid att åka dit. Skulle kolla på båtar, snarare åka båt :)
Guud vad jag saknat känslan av att åka med båt, glömt hur det känns. Kasta loss och sedan bara hav framför en... Ahh... Det finns två känslor, den ena är när kossorna går ut för första gången på våren och den andra är när man lämnat land och man kan skymta havet. Känslorna jag känner vid dessa tillfällen inte kan beskrivas med ord. Det är bara ett lyckorus som går genom kroppen, en känsla av att vara hemma och att allt är bra. Kan det vara någon sorts frihet jag söker?
Trotts provjobb och ansökningar jag gjort ska jag nu börja på en ny kula. Ska skicka en ansökan till varje rederi jag kan hitta i världen, jag ska bli sjöman!
Listan med rederier organiseras såhär:
1. Världsdel
2. Land
3. Kryssningsfartyg
4. Lastfartyg (mest container)
5. Fiskebåt
6. Tankfartyg
7. Övrigt.
Önska mej lycka till!
